2011-08-09 | 21:11:33
Kapitel 26 - I guess I can give you a chance
Förlåt att det tog sådan tid, men jag kom verkligen inte på vad jag skulle skriva först. Här har ni iallafall kapitel 26 :)
Tidigare: “Förstår du varför Liam är sårad?” frågade Mimmi
Jag nickade.
“Men det är inget mellan mig och Harry”, sa jag, “Tror jag”
“Och det är just det där ‘tror jag’ som gör Liam så osäker”, sa hon.
Jag visste redan det. Jag hade förstått det för längesen, eller ja, sen jag gick smset.
“Woho!” sa jag, och lät väl inte sådär jätteglad.
“Kom igen nu, Becky”, sa hon, “Du kan ju inte fortsätta att deppa över Liam hela dagen!”
“Vad ska vi göra då?” undrade jag.
Vi hade suttit här inne i någon timme.
“Gå ut och ta kort”, föreslog Mimmi
“Bra idé” svarade jag och log.
Mimmi tog fram sin kamera och jag kom på att min fortfarande var kvar i Liams rum. Problemet med det var att jag inte hade någon nyckel dit.
“Min kamera är i Liams rum”, sa jag och kollade ner i golvet.
Det gjorde ont att säga hans namn.
“Ok, men jag kan säga till Zayn att han kommer med nyckeln”, sa Mimmi och försökte få mig på bättre humör.
Jag var verkligen glad att jag hade en kompis som henne. Hon tog upp sin mobil och skrev till honom. Några sekunder senare pep hennes mobil till.
“Ja, just det”, sa hon och kollade upp på mig, “De är på någon tidning och gör en intervju”
“Åh”, sa jag och nickade, “Men vi kan ju använda din kamera”
“Ja, det är klart”, svarade Mimmi och vi gick ut ur hotellrummet.
Hon låste dörren, medan jag gick fram till hissen. Mimmi var snart bredvid mig och hissdörrarna öppnades strax efter det. Vi åkte ner till entrén och gick sedan ut ur byggnaden. Vi tog massa korta på allt möjligt. Bland annat på oss själva, fast de korten behöver ju ingen se. När klockan var runt ett på dagen gick vi iväg för att äta på en restaurang, inte världens lyxigaste, men den räckte gott och väl för två tjejer som oss. Vi beställde våran mat och satte oss vid ett bord för två.
“Vi måste gå till Eiffeltornet sen!” utbrast Mimmi glatt
“Det måste vi”, svarade jag och log.
Egentligen ville jag inte alls dit, men jag visste att Mimmi ville det så himla mycket. Våran mat kom och vi åt upp den under tystnad, eftersom vi både två var väldigt hungriga. När vi var klara gick vi ut och vinkade åt en taxi. Det stannade en vid oss rätt snart. Vi gick in och satte oss både två i baksätet.
“The Eiffeltower”, sa jag till chauffören.
Han nickade mot mig och startade bilen. Efter Frankrike skulle vi till Spanien, och eftersom jag läste spanska i skolan, kanske jag skulle lära mig lite mer där? Det hade ju varit skönt att kunna franska nu. När vi var framme vid Eiffeltornet betalade vi chauffören och gick sedan ut ur taxin.
“Wow”, sa Mimmi med stora ögon, “Det är ju ännu finare i verkligheten!”
Jag log mot henne, men sa inget. Hon tog snabbt upp sin kamera och tog hur många kort som helst.
“Kom”, sa Mimmi, “Vi går upp i det”
Hon gick iväg och jag hade inget annat val än att följa med. Höjder var inte riktigt min starka sida, rättare sagt en av mina rädslor, men jag följde med för Mimmis skull. Hon tog kort på utsikten och sen några på mig när jag var där uppe.
“Jag måste ha kort på dig när du är på Eiffeltornet, Becky! Du är ju höjdrädd”, sa hon och log mot mig.
“Visst”, sa jag och suckade, det var ingen idé att ge upp.
Jag ställde mig med armarna på räcket, och kollade in i kameran.
När vi hade gått runt lite i Paris för att ta kort, blev vi trötta i benen och bestämde oss för att gå tillbaka till hotellet.
“Du får skicka bilderna till mig sen, eller föra in dem på min dator”, sa jag
“Det ska jag”, svarade Mimmi och log mot mig.
“Hey girls!” sa en röst som jag mycket väl kände igen, Louis.
“Hi”, hälsade jag och Mimmi tillbaka.
“Are you finished with the interview?” frågade hon
“Yes, we wouldn’t be here otherwise would we?” sa Harry och vi skrattade.
Vi gick iväg till hotellet alla sju, och jag ignorerade Liam hela vägen. Eller ja, han sa ju ingenting heller. När vi kom till hotellet följde jag istället med Louis, Niall och Harry till Louis rum. Det såg precis likadant ut som Harrys.
“Twitter-time”, sa Niall samtidigt som han tog upp sin iPhone, antagligen för att gå in på twitter.
“So, what should we do?” frågade Louis
“I don’t know”, svarade jag.
“Becky, I want to talk to you”, sa Harry och jag kollade på honom isället för på Louis
“Sure, talk”, sa jag och kollade in i hans ögon
“In private”, sa han menande.
Jag nickade. Han sa inget, men gick iväg mot dörren, så jag följde efter honom. Vi gick ut ur rummet och in till korridoren. Jag trodde vi skulle gå till Harrys rum men vi stannade här ute.
“I know it was wrong kissing you”, började han, “But I did it because I wanted to”
Jag visste inte vad jag skulle säga, så jag kollade istället ner i golvet.
“I really like you, Becky”, fortsatte han, “Can’t we...”
Hans röst dog bort, men sedan började han prata igen, “Can’t we... please, look up at me, Becky”
Jag kollade in i hans grönblåa ögon. De var fina, det fanns ingen jag kunde lura. Hela Harry var fin, men han var inte Liam.
“What?” frågade jag och kollade undrande på honom
“Can’t we try?”
“Try what?”
“Try to be a couple”, förklarade Harry, “You and me, you know”
Fan. Vad skulle jag svara på det här? Jag kollade återigen ner i golvet.
“Look, I know you like Liam”, sa Harry, “But can’t you give me a chance?”
Det var som en film eller något, men jag hade inget manus. Jag hade ingen aning om vad jag skulle svara på det här. Skulle jag ge Harry en chans, eller inte? Jag älskar Liam, men tänk om det aldrig mer skulle bli vi? Det kanske var lika bra att ge honom en chans ändå. Jag kollade upp på honom och nickade.
“I guess I could give you chance”, svarade jag och log mot honom
Han såg lättad ut.
“Really?”
Nu var den där blicken starkare än i vanliga fall.
“Really”, försäkrade jag honom och log.
Han tog sin ena hand på min höft och den andra på min kind, sedan kysste han mig. Jag kysste tillbaka och tog mina händer på hans axlar. Jag kände att han log när han kysste mig och det gjorde jag med. Jag hörde hur hissdörrarna bakom oss stängdes igen.
“Really Harry?” det var Zayns röst.
Jag hoppas för allt i världen att det bara var Zayn som var där. Jag och Harry gled ifrån varandra. Jag släppte taget om honom och han om mig. Jag vände mig om för att kolla om det var någon mer än Zayn där. Med min otur så stod det såklart en person bredvid honom, och den personen var Liam.
Kommentera vad ni tycker! :)
Och till dig som ville vara en sådan som ger idéer, kan jag få din email isåfall?
10 Kommentarer
Anonym:
omg!!! meeer!! så jäkla bra!!! :D
Anonym:
shit va bra, mer ! :D
Anonym:
Oh mer! :D
Ellinor:
meer ;D men jag vill att det ska vara becky och liam! xx
Jenny:
ja kan jag få din för jag vill inte att alla der min :)
Annie:
Okej men kan jag få din för jag vill inte att alla ser min ;)
Annie:
Jag har ingen egen men jag delar med din syrra Jenny men hon gillar inte ens 1D så hon kommer inte kolla på dom medelanderna, iaf den är [email protected] ^^ Tack så himla mycket!!!
Annie:
Jag råkade ta min syrras namn där uppe srry -.-''
Annie:
Okej det är [email protected]
skriv gärna ett innlägg om du har fått den? ^^
::
Har du fått den nu jag har skrivit flera gånger xD
Kommentera, ställ frågor och ge idéer!